första lediga kväll/natt.. Och vet ni vad, jag äääääääääälskar det så mycket *sträcker händerna i luften*. Kommer nästan inte ihåg sist när jag var helt själv, så skönt. Har ju en inneboende hos mig >.< TRÖGT! Men snäll som jag är, när jag inte är nyvaken så är det närmare bestämt bara Januari ut. Sen är min etta min helt och hållet själv.

Nej är trött i huvudet, känner hur ögonen går i kors. Poff, så stängs datorn av och jag och mina 53kg nerkrypen i min lilla 180's säng...

xoxo - anonym

Kände för att skriva av mig några ord till. Jag har ju nu mött den här mr X. Han är snäll, omtänksam och ja hur ska jag förklara.. Som man önskar att en kille ska vara. Iaf så vet jag inte riktigt vad jag vill göra? Vågar jag släppa in honom i mitt hjärta, mitt liv.. Vill jag verkligen att han ska komma mig in på livet mitt. Har blivigt sårad. Fått mitt hjärta brustet. Så jag vet hur det är att öppna sig för en annan person och han får veta vem jag igenteligen är. En liten flicka som är rädd. Men som behöver trygghet och närhet. Men på utsidan har jag den här masken som är glad jämt. Men att bara ha någon där brevid sig när man sova på natten, att se en skräckfilm utan vara mörkrädd och ha lampan tänd för att han är där. Vågar jag?.. Känner mig kluven, men jag vet att jag kan inte i den här lilla hålan hitta någon som är mer förstående och lugn. Känslan är som ett frågetecken, men jag kanske ska våga. Ge honom en chans, för jag har fått bekräftat att han vill något mer än som vänskap. Detta hänger just nu på mig. Är rädd.. Jag är sjukt jävla rädd, att han ska tycka jag är konstig. För jag har mina egna funderingar och åsikter.

Nej, nu ska jag ut och förpesta mina små lungor med rök. Sedan in igen kasta mig i sängen för att se filmen "You, me and Dupree" =D Så jävla skön

Säkraste sättet att dölja sin begränsning
är att inte överskrida den.

xoxo - anonym

människor.. Och deras sätt att tänka, förvånar mig snart inte alls. Det är så att min syster är gravid, får barn till sommarn och har ammat i stort sett klart. Vi har fått V.I.P biljetter till "Raphsory In Rock" utav en annan tjejkompis, läget är såhär. "Syrran" hon kan ju åka ner till Falun med karln sin och bebis, dom två stannar på hotell? Och hon går med oss till konserten. Ja och hur svårt var det. Amma och ge satt liten klarar sig, plus att dom får ha extra tillägg. Nej, tydligen gick inte alls det, fick höra nu utav min lillasyster att den här 'tjejen' i klassen var smått irreterad när hon fick veta detta. Ja, hon sa att de nämligen inte var bra, vad skulle Socialtjänsten tycka om det hela? Osv. Hon hotade nämligen min syster på ett finare sätt. Jag anser att hon är en "Olycklig person" som måste alltid ha något eller någon att klanka ner på. (Detta är inte första gången hon nämner något sånt här) Hon är stämplad som blåst i mina ögon i varje fall. Igår sa jag att jag tyckte dom hade en fin valp =) Då sa hon till mig att hon hatade henne ;S Jaha.. Och varför då sa jag. Nej tydligen för att valpen en gång kissat på hennes sänghalva när hon var mindre, och nu kommer hon alltid att hata henne, plus att hon sa att hon måste ha något att störa sig på och det vart hunden. Stackars hund, leva med en sån människa. Ursh.. FY. Det är så man vill spy.

Så jävla tragisk.. så att jag tycker nästan synd om hennes liv och hennes situation. Men om jag kanske efter min Utbildning vidareutbilda mig eller kanske plugga en till utbildning. Är närmare bestämt intresserad utav människan, dess tänkande och handlande. Kanske man ska bli Psykolog eller något liknande. Hum, den tanken har slagit mig många gånger.

xoxo - Anonym

och tidigt är det nu..Men så skönt att det är tyst, klockan är bara "halv sex" typ. Enda som hörs nu är min kisse som tassar runt och radion som är på i låg volym i köket. Iaf så somnade ganska man tidigt igår, klockan var väll halv sju. Vaknade två utav en hemsk mardröm! Ursh.. Sånna vill vi gärna slippa. Var nyss ute och rökte på balkongen, haha såg tidnings snubben komma springandes med tidningarna i handen. Lovar,han va snabb in & ut genom portarna här. Undra varför han hade bråttom? Dagens snabba.

Nyvaken..

Pigg!

Har tänt ljus, ska plugga i köket till en kopp te..

Mysigt..

Glad är jag..

Nu ska jag återvända till köket. Telefon ringer? Det var min kamrat, hennes 1 månads bebis hade vaknat. Så hon ringde och ville att ja skulle vara lite social. Plikten kallar!

Livslust är att alltid ha
kommande projekt i ögonvrån.

xoxo - anonym

speglas utav mina sämsta val.. Och vad menar jag med det? Jo jag somnade runt fyra igår och vaknade utan att ens höra en alarmklocka. Jo tre minuter i sju vaknade lilla jag, spy vad äckligt trött jag var!! Vill dö.. Var hos tandläkaren, luktade som sjukhus där, en sur kärring fick man och ett hål i tanden på köpet. Ska laga.. Snart.

Trött..

Pigg..

Konstig, dagens känsla. Vill vara med ms X. Han är snäll, jag kom dit väckte han, surrade allmänt mycket. Han var nyvaken, ja var nog jobbig. Men rolig som alltid, fick fyra tändare. Bra! Slarvar alltid "bort" dom varje dag?

Vill åka skridskor, göra något vettigt. Äta kyckligrulle ska vi gö, när dom här slöa personerna bestämt sig för vart vi ska beställa ifrån -,-

Det går segt.. Ska läsa teori idag och plugga. Göra nytta.

GOT DAMET!

xoxo - anonym

är jag.. Vid detta tillfälle och denna tid. Min början på detta år har börjat smått segt, har varit inne till och från i fem dagar sedan nyårsafton. Delvis för att jag har fastnat i ett spel, vid namn Tibia. Sjukt långt tid att gå med den lilla druiden men endå så är det kul att gå och döda monsters och trolls. Jo, jag är knepig. Vet.. Nördar ett spel hela tiden. Och även har vi en ny favorit som har spelats till och från dessa dagar. Alfabet. Haha, det tar tid. Men är sjukt kul att utmana någon man känner. Ja, iaf så har jag mött en karl som jag gillat smått förut. Han är lång,stilig och trevlig. Vi kan prata om allt från himmel och jord. Ha olika men endå lika åsikter. Och vet ni vad, han lyssnar faktiskt på mig. Jag och min käft brukar oftast i normalt skede gå 150 knyck. Men han står ut, som tur är..

Ser fram i mot att skolan ska börja den 13;e januari. Så slipper jag vara ledig! Hah! Jävligt nog så saknar jag tillbaka till skolan. Orkar inte vara hemma längre. Me want to study a lot's of things. Ska välja Psykologi som extra ämne nu till våren. Kommer bli spännande. Jo, massor med fartfyllda tåg har jag och massor med ide'r. Nu ska jag bara se till och få dom gjorda.

Skulle vända tillbaka på dygnet, men vart tyvärr inte så =/ Misslyckades totalt. Så nu tänkte jag sova i 3 timmar sedan kliva upp. Göra mig iordning för att posta iväg massa paket sedan ta en fika på stan med kamrater. Wish me luck! På återseende

xoxo - Anonym

Och nya beslut.. Nu ikväll klockan 00.00 lämnar vi återigen ett år efter oss, för att frukta efter ett nytt och bättre år. Massor med folk som har sina förväntningar, men vad går vi och förväntar oss över? Att dom ska sluta bomba i turkländerna, fred på jorden, slut på hungernöden, att din man ska sluta jobba övertid(vara otrogen) eller att du inte fick den där lillasystern du önskade utav mamma och pappa i julklapp. Ne, sånt har man slutat att tänkt med, men endå sitter tanken där hela tiden att man "ser framimot" något som kommer att vara bättre. Bullshit! Vi gör vad vill vill att det ska vara till.

Men så kör jag som traditionen till er alla - Gott nytt år 2oo9!

xoxo - Anonym.

 Så skriver jag om något hårt personligt.

Detta är något jag skriver officielt efter att ha glömt och bearbetat det som hände. Iaf så.. Har sedan ett och ett halvt år sedan haft ett förhållande med en kille, som jag var tillsammans med ungefär 8 månader. Allting började så bra, han gav mig blommor.. Han sa ordet: Jag älskar dig. O.s.v ja ni vet allt det där när man är nykära, sedan så rullar tiden på, han drack.. Kom hem full, det hela började med små knuffar. Sedan fick man höra att man var en otrogen hora, slampa och gud vet vad. Jag älskade honom och förlät han om och om igen, sedan började den psykiska misshandeln, det var nog den som tog hårdast. Slagen han gjorde, drog mig runt eller rev mig i håret sket jag fullständigt i. Det var inte det som gjorde ont. Det var att inte förstå varför en människa som sa han älskade mig gjorde mig illa "psykiskt hårt". Han fick mig att tro att vaken min mamma, pappa eller syskon ville mig något bra. Jag trodde starkt tillslut vad han sa och tog upp kontakten med allt och alla. Sist hade jag ingen kvar, satt jag där kände mig: "Liten, rädd och fruktansvärt ensamen helt förjävla förstörd" i sinnet helt. Jag var inte i mitt sinnes fulla bruk, innan jag mötte honom var jag en självsäker stark ung kvinna på 18 vårar med skinn på näsan och stog på mig. Sedan så försvann det "jag" och ja vart en ensam liten flicka som grät sig till sängs varje kväll.. Efter ett tag så mindes jag att jag tänkte till och kände att detta ville jag inte vara med om, någon som gör mig illa. Fasten då "trodde" jag att det var mitt fel att han vart arg och tog ut sina aggritioner på mig. Men det var han som var osäker och vilsen i sig själv.. Förra sommaren i Juni någongång, hade vi fest och sedan helt plötisligt trodde jag att jag skulle dö denna kväll, han tog stryp tag om min hals tryckte upp mig mot skåpluckorna och hållde mig där med fötterna dinglandes ovanför golvet i mer än 1,5 minut. Jag "såg" hur livet från jag var liten till stor svishade förbi dom där sekunderna, sedan vart allting svart och jag vaknade upp på golvet utav att en tjejkompis hjälpte mig upp. Jag var i chocktillstånd, tänkte gå och lägga mig i sängen bland allt glas som log överallt, för han hade tydligen slagit sönder och samman lägenheten min totalt. Iaf så drog hon mig ut, ringde min farbror och vi åkte upp till sjukhuset. Gjorde en anmälan och det ångrade jag inte för fem öre idag. Jag vågade och gjorde det. På ett sätt så efter att ha uppleft något sådant har jag en erfarenhet med mig i ryggsäcken med mig i livet ut. Det som gjorde mest ont var när jag satt i rättegången och han satt mitt i mot mig, jag var tvungen att säga allt han gjort under tiden vi var tillsammans, och sedan på slutet så säger han : Förlåt mig gumman..  Men orden gick lixsom inte in i skallen på lilla mig. Jag kände bara hur mycket jag hatade den som satt framför mig, ursh.. Iaf så åkte Han in på lås och bom i 1,5år. Neh.., var lite känslomässigt men endå skönt att kunna skriva om det. Det jag varit med om för några andra där ute.

xoxo - Anonym.